G O T T  N Y T T  Å R  Ö N S K A R  Z I G G E !
Lite avslutande bilder frÃ¥n Visby i snö… Flyttgubbarna skrattade gott Ã¥t vÃ¥ra skidor när vi flyttade hit, som att vi hamnat pÃ¥ Mallorca, men visst fan är det snö här ibland, rätt mycket t.o.m…. LÃ¥ten är fullkomligt tÃ¥rdrypande för den som kan sin smÃ¥franska, men jag kunde inte lÃ¥ta bli. Det är ”Eddie Constantine & Tania – L’homme et l’enfant”, som pappa köpte som singel när man var liten, spelades flitigt pÃ¥ den stora grammofonmöbeln, där det fanns ställen som Hilversum, Motala och BBC pÃ¥. John Wayne mÃ¥ste ha varit USA:s svar pÃ¥ den gode Eddie, men Eddie kan sjunga om att han grÃ¥ter när han letar efter den blÃ¥ fÃ¥geln som barnet frÃ¥gar efter. Det gjorde inte Johnnie…
Och sÃ¥ – till alla er som missade filmen jag gjorde för nÃ¥gon vecka sedan sÃ¥ rekommenderar jag att trycka pÃ¥ länken, sÃ¥ gÃ¥r rullen ”Re-Joyce” igÃ¥ng – http://www.zigge.se/jul2009/ Jag är väldigt förtjust i att titta pÃ¥ den där snön som faller över Gotland, med speakerrösten till, nästan transcendental. NÃ¥gra tyckte att detta julkort var lite väl ledsamt, men det var alltsÃ¥ vare sig ett julkort eller ledsamt. Det handlar bara om vad som händer om man lever ett liv utan passion… Att tycka att det kul att finnas till pÃ¥ vÃ¥r snurrande planet kan räcka lÃ¥ngt som passion, man behöver inte göra det sÃ¥ mycket mer komplicerat. Det ska vara Shockwave plug-in installerat men det ska funka per automatik men annars finns hjälp här (och även pÃ¥ webbsidan):
Photo, editing & programming by Zigge Holmgren.  Soundtrack from the movie ”The Dead” by John Huston, his last. Troubleshooting: It’s recommended to use a resolution of 1280×960 px and IE (for PC) or download the Shockwave plug-in for your specific browser & OS (see above).
One by one, we’re all becoming shades. Better to pass boldly into that other world, in the full glory of some passion, than fade and wither dismally with age….   /…/
I gamla svartvita foton frÃ¥n förra sekelskiftet tycker vi oss uppleva en viss mystik, det känns väldigt avlägset, de verkar ha gÃ¥tt fortare och rört sig knyckigt som man kan se pÃ¥ film. Speciellt pÃ¥ porrfilmer frÃ¥n denna tid, full rulle, och nu är alla döda. Vet inte varför det känns extra vemodigt att just porrskÃ¥disar dött och ligger som skelett i mörka gravar… Allt det där känns som en annan dimension. Det har blivit en stiliserad illusion sÃ¥ pass verklig att man har svÃ¥rt att tänka sig sina gamla förfäder som annat än svartvita i ett svartvitt liv. Jag är född pÃ¥ den tiden. Tiden känns filtrerad som i en bruntintad rysk dokumentär, och alla som levde dÃ¥ verkar lika opersonliga och alla deras liv smälter ihop till ett silversvart poserande utan känslor, ingen argsinthet, ingen överdriven glädje, inte det förbannade amerikanska leendet med en massa vita tänder, bara en nollställd tom blick in i linsen, alldeles stilla för att inte bli suddig för framtiden. SvÃ¥rt att ta pÃ¥ allvar ibland, liknar mest en barnboksvärld där nÃ¥gon fenedrintokig Farbror BlÃ¥ klippt silhuettfigurer i svart papp.
PÃ¥ min skärm flimrade det plötsligt förbi att Eddie Izzard, min absolut största favoritkomiker förutom Robin Williams, var pÃ¥ Twitter. Fenomenet i sig och möjligheten till att snacka med Eddie LIVE där han sitter i en taxi going downtown New York, gjorde mig lite upphetsad, till den grad att jag faktiskt snabbt reggade mig pÃ¥ twitter.com och plötsligt fann mig twittrande med hela världen. cuteboy89 frÃ¥gade hur jag mÃ¥dde. Sen kom singleboy77 och jag började pÃ¥ allvar undra själv hur jag mÃ¥dde. Jag hade redan lagt ut bild pÃ¥ mig, den när jag är sÃ¥ snygg. Det verkade vettigt att ha en bild pÃ¥ sig, vad har jag att dölja??…
Innan jag hade fÃ¥tt i mig morgonkaffet kom det ett nyhetsmejl med en uppmaning om bojkott av Arlas produkter och Coop, som stöder Arlas försök till monopoliserande av korna, dvs. mjölkproduktionen. Camillas matuppror. Hmmm…. vilken start pÃ¥ dagen… Det är fantastiskt hur mycket det finns att göra jämt. Â
Förr bojkottade man Del Monte, Unilever och Jaffa och… man var solidarisk med Nicaragua. Ju längre bort desto lättare med solidariteten. Nu är det bara ett ord, och hotbilderna är nya – nu är det miljö- och hälsofascism - maten man sätter i sig för att överleva hotar pÃ¥ sikt att döda en. ”EAT WHITE BREAD AND YOU’LL DIE YOUNG FOR SURE!!” dÃ¥nar frÃ¥n TV3:s ”Du blir vad du äter”. Dom och all annan tabloid-TV och press är de första jag skulle förbjuda om jag blev diktator. Vi har alla fÃ¥tt lära oss att det mesta är farligt, ger cancer och man mÃ¥ste ha fleromättat när man steker, men helst inget fett alls. Knappast nÃ¥gra kolhydrater, och socker är rena giftet. Det blir inte mycket kvar… (Läs mer…)
Det finns för mycket bilder. TvÃ¥ i plÃ¥nboken hade varit lagom. Eller att en dag hitta nÃ¥gra av farfars gamla fixgulnade foton frÃ¥n ens barndom pÃ¥ vinden. Det finns en märklig vemodig längtan i det där förvittrade, som en död som drömmer. Som en fotostatkopia pÃ¥ livet. Eller den ryska filmen… Tog nÃ¥gra lÃ¥ngsamma bilder pÃ¥ temat idag. Det blev rätt mycket Tarkovskij… Livet ser hopplöst ut i Technicolor.
DEN RYSKA FILMEN - en övning i hemlängtan och noll förnyelse. ”Khroustaliov, ma voiture!” visades pÃ¥ den förträffliga TV-kanalen Silver11 mars 01:00, som sänder filmer som ingen annan gör. Skaffa Silver om du inte har den (även kanalen Axess har mycket ryskt). Filmen mÃ¥ste du se, kolla efter repriser, tjata pÃ¥ dom! Meddela mig om du hittar den pÃ¥ DVD eller pÃ¥ annat sätt…
FILMFAKTA: Regissör: Aleksei German, Manus: Joseph Brodsky & Aleksei German (författare), SkÃ¥despelare: Yuriy Tsurilo som General Klensky, SprÃ¥k: Ryska. 1999, 150 min, svartvit. OcksÃ¥ känd som ”Khroustaliov, ma voiture!”, ”Khrustalyov, My Car!”.
[mi:] Pronoun me - first person singular, referring to the speaker. (vulgar or slang: my ass).
[wi:] Pronoun we - first person plural, the speakers/writers, or the speaker/writer and at least one other person. The use of we in the singular is the editorial we, used by writers and others, including royalty - the royal we - as a less personal substitute for I. The reflexive case of this sense of we is ourself.
Encyclopedia Wictionary
Post-Art gör porträtt från ditt foto till gammalt mästerverk på canvas! En exklusiv present till födelsedagen och till den som redan har allt! Läs mer »
I gamla svartvita foton frÃ¥n förra sekelskiftet tycker vi oss uppleva en viss mystik, det känns väldigt avlägset, de verkar ha gÃ¥tt fortare och rört sig knyckigt som man kan se pÃ¥ film. Speciellt pÃ¥ porrfilmer frÃ¥n denna tid, full rulle, och nu är alla döda. Vet inte varför det känns extra vemodigt att just porrskÃ¥disar dött och ligger som skelett i mörka gravar… Allt det där känns som en annan dimension. Det har blivit en stiliserad illusion sÃ¥ pass verklig att man har svÃ¥rt att tänka sig sina gamla förfäder som annat än svartvita i ett svartvitt liv. Jag är född pÃ¥ den tiden. Tiden känns filtrerad som i en bruntintad rysk dokumentär, och alla som levde dÃ¥ verkar lika opersonliga och alla deras liv smälter ihop till ett silversvart poserande utan känslor, ingen argsinthet, ingen överdriven glädje, inte det förbannade amerikanska leendet med en massa vita tänder, bara en nollställd tom blick in i linsen, alldeles stilla för att inte bli suddig för framtiden. SvÃ¥rt att ta pÃ¥ allvar ibland, liknar mest en barnboksvärld där nÃ¥gon fenedrintokig Farbror BlÃ¥ klippt silhuettfigurer i svart papp.
Innan jag hade fått i mig morgonkaffet kom det ett nyhetsmejl med en uppmaning om bojkott av Arlas produkter och Coop, som stöder Arlas försök till monopoliserande av korna, dvs. mjölkproduktionen. Camillas matuppror. Hmmm…. vilken start på dagen… Det är fantastiskt hur mycket det finns att göra jämt.  
DEN RYSKA FILMEN - en övning i hemlängtan och noll förnyelse. 
