Min\u00a0musikfr\u00f6ken i mellanstadiet var rektorns fru och s\u00e5g ut\u00a0precis som M. Thatcher, stenh\u00e5rd disciplin. Alla tvingades att genomg\u00e5 s\u00e5ngprovet inf\u00f6r hela klassen.\u00a0Detta var helt avg\u00f6rande f\u00f6r slutbetyget. Hon tjatade j\u00e4mt om de stora komposit\u00f6rerna, jag kunde de flesta, pappa spelade dom flitigt hemma, men s\u00e5ngprovet var det som g\u00e4llde. Sittande vid pianot\u00a0kallade hon fram oss en och en och valde\u00a0l\u00e5tar sj\u00e4lv till oss. Jag var 12\u00a0\u00e5r och blev tilldelad ”Mors lilla Olle”. Det var som att st\u00e5 naken d\u00e4r framme vid griffeltavlan. R\u00f6sten som redan var i uppl\u00f6sning av en begynnande pubertet blev inte b\u00e4ttre av\u00a0l\u00e5tval och det faktum att hon alltid pl\u00e5gade oss med h\u00f6ga tonarter. Precis som i kyrkan\u00a0l\u00e4gger man sig d\u00e5 en oktav under f\u00f6r att \u00f6verhuvudtaget kunna h\u00e5lla tonen n\u00e5gorlunda. Fr\u00f6ken tyckte jag l\u00e5g f\u00f6r l\u00e5gt.\u00a0Jag gick inte upp. Jag fick g\u00e5 ut med ett mummel att\u00a0”det d\u00e4r blir nog en tv\u00e5a”. Detta fick ju givetvis en enorm impact p\u00e5 senare sjungande!<\/p>\n
R\u00e4ddad l\u00e5ngt senare i livet av Tom Waits kan man nu ligga hur l\u00e5gt som helst. Under n\u00e5gra tagningar i en enormt\u00a0d\u00e5lig och tillf\u00e4llig hemmastudio kunde jag under stora besv\u00e4rligheter sjunga in fyra Sinatra l\u00e5tar till kompet av hela Nelson Riddle’s orkester med plattan ”Sing Along With Nelson Riddle”.\u00a0Det var inte det l\u00e4ttaste att genomf\u00f6ra dessa h\u00e4mndlystna tolkningar, d\u00e5 r\u00f6sten hela tiden skar ihop i hostningar, men det genomf\u00f6rdes med hj\u00e4lp av att dricka en skv\u00e4tt champagne\u00a0mellan varje strof. Det blev dock m\u00e5nga omtagningar innan det bar hela v\u00e4gen igenom.<\/p>\n
Nu hittade jag dom fyra inspelningarna i MP3 format, kommer inte ih\u00e5g hur jag lyckades med konstycket att f\u00e5 dom i detta format fr\u00e5n den gamla rullbandspelaren. Ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e5ta dom hamna i gl\u00f6mska totalt gjorde jag snabbt en film fr\u00e5n sommarens hundpromenader\u00a0och det blev\u00a0till en t\u00e5rdrypande k\u00e4rleksf\u00f6rklaring. Tanken var hela tiden Frank Sinatras ”The summerwind”. Man minns s\u00e5na dagar. En varm sommardag. Vid havet. Och som Olle Adolphsson sjunger ”… och det som det mesta handlar om, det kanske bara sker en endaste g\u00e5ng…”. S\u00e5 \u00e4r det. Har alltid dr\u00f6mt om att bo s\u00e5d\u00e4r…. vid havet…\u00a0Och nu g\u00f6r vi det sen 10 \u00e5r. Och s\u00e5 h\u00e4r blev filmen, en helt vanlig ovanlig dag vid havet;<\/p>\n
.<\/span><\/p>\n Home movie: Walking the dog.\u00a0A film by Zigge Holmgren starring Annika & Shady (including two previously not released singing efforts by Zigge). Filmed in HD on location at H\u00e4llarna, Visby, Sweden July 26, 2012. <\/span><\/p>\n