Idag kom det ett glatt grattis-mejl om att jag vunnit 1:a pris i en tävling om ”Vem som har det bästa morgonrufset” i tidningen Vi i Villa! Troligen Sveriges största tidning. Och vilken tävling… men där trängdes jag till slut med min aparta inskickade digitala hybrid bland rufsiga radhuskids, utan ambition att vinna förstÃ¥s.. ähum.. Men mitt självporträtt passade in rätt bra tyckte jag, gamla och barn har mÃ¥nga drag gemensamt. Den gamle mannens pojkkluriga einsteinblick. Och sÃ¥ rufset. Vecket i pannan. Den kvinnliga juryn började säkert producera mjölk eller nÃ¥t direkt. Det är metaforer för intelligens och virilitet i dagens tabloidsemantik, som att jag just gjort det pÃ¥ morgonkanten. Kidsen har inget att sätta emot. Ingen ska komma och pÃ¥stÃ¥ att kids är sÃ¥ smarta, de säger bara vad de tycker, det slutar vi med när vi blir äldre… SÃ¥ jag vann pÃ¥ det. Bästa rufset i Sverige, i alla fall i villor. Det här slÃ¥r min silverplakett i en sportlovsturnering i schack för 100 Ã¥r sedan. Och Guldgrodan.
Inlägg märkta ‘Foto’
Inte ett öga torrt….
torsdag, 31 december, 2009G O T T  N Y T T  Å R  Ö N S K A R  Z I G G E !
Lite avslutande bilder frÃ¥n Visby i snö… Flyttgubbarna skrattade gott Ã¥t vÃ¥ra skidor när vi flyttade hit, som att vi hamnat pÃ¥ Mallorca, men visst fan är det snö här ibland, rätt mycket t.o.m…. LÃ¥ten är fullkomligt tÃ¥rdrypande för den som kan sin smÃ¥franska, men jag kunde inte lÃ¥ta bli. Det är ”Eddie Constantine & Tania – L’homme et l’enfant”, som pappa köpte som singel när man var liten, spelades flitigt pÃ¥ den stora grammofonmöbeln, där det fanns ställen som Hilversum, Motala och BBC pÃ¥. John Wayne mÃ¥ste ha varit USA:s svar pÃ¥ den gode Eddie, men Eddie kan sjunga om att han grÃ¥ter när han letar efter den blÃ¥ fÃ¥geln som barnet frÃ¥gar efter. Det gjorde inte Johnnie…
http://www.zigge.se/jul2009/
Och sÃ¥ – till alla er som missade filmen jag gjorde för nÃ¥gon vecka sedan sÃ¥ rekommenderar jag att trycka pÃ¥ länken, sÃ¥ gÃ¥r rullen ”Re-Joyce” igÃ¥ng – http://www.zigge.se/jul2009/ Jag är väldigt förtjust i att titta pÃ¥ den där snön som faller över Gotland, med speakerrösten till, nästan transcendental. NÃ¥gra tyckte att detta julkort var lite väl ledsamt, men det var alltsÃ¥ vare sig ett julkort eller ledsamt. Det handlar bara om vad som händer om man lever ett liv utan passion… Att tycka att det kul att finnas till pÃ¥ vÃ¥r snurrande planet kan räcka lÃ¥ngt som passion, man behöver inte göra det sÃ¥ mycket mer komplicerat. Det ska vara Shockwave plug-in installerat men det ska funka per automatik men annars finns hjälp här (och även pÃ¥ webbsidan):
Download/Ladda hem Shockwave Player (PC/Internet Explorer) (PC/Firefox)Â Â (other versions)Â Â Â Â Â
Download/Ladda hem Re-Joyce Projector (PC) (Mac)
Photo, editing & programming by Zigge Holmgren.  Soundtrack from the movie ”The Dead” by John Huston, his last. Troubleshooting: It’s recommended to use a resolution of 1280×960 px and IE (for PC) or download the Shockwave plug-in for your specific browser & OS (see above).
Mitt liv utan mig
torsdag, 10 december, 2009
Jag vaknar och upptäcker min egen sänghimmel.
Jag ser mig omkring. Universum som ser sig själv…
Det betyder att jag också är Gud. Och du.
Och det gör det hela mycket enklare…
Varje utsnitt av tillvaron innehÃ¥ller all information om resten. Jag är allt det här men är samtidigt inget av det. En sten verkar livlös men innehÃ¥ller kunskap om hur allt började. Och om hur allt ska sluta. De stora sanningarna är sÃ¥ smÃ¥. Livets gÃ¥ta, lösningen stÃ¥r pÃ¥ baksidan…
Den svartvita tiden
onsdag, 9 december, 2009
I gamla svartvita foton frÃ¥n förra sekelskiftet tycker vi oss uppleva en viss mystik, det känns väldigt avlägset, de verkar ha gÃ¥tt fortare och rört sig knyckigt som man kan se pÃ¥ film. Speciellt pÃ¥ porrfilmer frÃ¥n denna tid, full rulle, och nu är alla döda. Vet inte varför det känns extra vemodigt att just porrskÃ¥disar dött och ligger som skelett i mörka gravar… Allt det där känns som en annan dimension. Det har blivit en stiliserad illusion sÃ¥ pass verklig att man har svÃ¥rt att tänka sig sina gamla förfäder som annat än svartvita i ett svartvitt liv. Jag är född pÃ¥ den tiden. Tiden känns filtrerad som i en bruntintad rysk dokumentär, och alla som levde dÃ¥ verkar lika opersonliga och alla deras liv smälter ihop till ett silversvart poserande utan känslor, ingen argsinthet, ingen överdriven glädje, inte det förbannade amerikanska leendet med en massa vita tänder, bara en nollställd tom blick in i linsen, alldeles stilla för att inte bli suddig för framtiden. SvÃ¥rt att ta pÃ¥ allvar ibland, liknar mest en barnboksvärld där nÃ¥gon fenedrintokig Farbror BlÃ¥ klippt silhuettfigurer i svart papp.
Brända av solen
onsdag, 8 juli, 2009
Den där varma dagen. Man bränner fötterna pÃ¥ cementtrappan. Det gÃ¥r inte att hÃ¥lla i järnräcket. Det verkar vettigt att Ã¥ka med hunden till havet. Efter att ha arbetat oss igenom gräs lika högt som oss själva, efter allt regnande, gÃ¥r vi utmed den nyupptäckta stigen utmed klintstupen i ett slags dinosaurielandskap, irriterar det mig lite att jag tänker pÃ¥ Fem-böckerna, de där som bara Ã¥t jämt…
Värmebölja, ett vackert svenskt ord, ett tillbakalutat kaos. Folk som svettas börjar plötsligt prata med helt okända och slutar för ett ögonblick att oroa sig för den annalkande katastrofen, den stora kometen… Vi plÃ¥gar oss i solstolar och pÃ¥ stranden, drar in sommaren genom huden. Vi ackumulerar. Bränner in minnen. Barndomens somrar har man hela tiden med sig och drar sig lätt till minnes hur man naken slängde sig frÃ¥n sängen direkt in ett par shorts och sen var man indian och sköt blodiglar med luftgevär. I ensamheten med geväret blev det sen ett par humlor, slutligen en grÃ¥sparv… Ett nÃ¥daskott i huvudet. Barnvakten kom pÃ¥ mig. ”Du skjuter väl inte fÃ¥glar???”. Inget mer luftgevär.
Leftover Art
fredag, 5 juni, 2009
Förut när vi inte hade diskmaskin kunde man se intressanta formationer flyta upp till ytan, gamla matrester, citronskivor, olja och tomatsÃ¥s som gör mönster och de alltid lika intressanta fimparna… ofta förbannat snygga smÃ¥ inramningar där i diskhon. Förklarade detta ofta för folk, med varierande framgÃ¥ng, men det blev inga bilder. That time is passed. Nu har vi diskmaskin, och det blir inte längre nÃ¥gon automatkonst. Men det finns ocksÃ¥ tidigare stadium i denna process. Uppläggningen av maten pÃ¥ tallriken ska vara aptitretande men är helt ointressant som slumpkonst. Det där tillrättalagda saknar det informella, det oväntade, som jag är pÃ¥ jakt efter. MÃ¥nga vackra saker saknar bestÃ¥ende värde mer än för stunden, som solnedgÃ¥ngar, nysnö en morgon när man tassar barfota efter tidningen i ett blÃ¥tt sken, och blommor. Men – efter middagen, tallriken med lite matrester, genast intressantare.
Ansiktslyft konst
söndag, 10 maj, 2009
Den italienske premiärministern Berlusconi har nyligen hängts ut, naken med sin nya jämställdhetsminister i en mÃ¥lning av Filippo Panseca. Bilden har ställt till problem för honom sen hans fru blivit svartsjuk pÃ¥ den f.d. utvikningsflickan Mara Carfagna som Berlusconi uttryckligen sagt att han skulle gifta sig med om han inte redan var gift. De tvÃ¥ ses ofta tillsammans pÃ¥ pressbilder utan att väcka uppseende men nu har det alltsÃ¥ blivit s.k. skandal. Skandaler och otrohet har dock en annan politisk innebörd, rent av omvänd, i sydligare länder, och vem vet – det kanske är ett beställningsverk av mediamogulen Berlusconi själv, som är van vid bÃ¥de ansiktslyftningar och vackra kvinnor, för att framstÃ¥ som den evigt unge och virile förföraren, den klassiske machon, som appellerar till de italienska väljarna av tradition, även om konstnären själv ihärdigt pÃ¥stÃ¥r att det hela är ett skämt…
Ett bra exempel pÃ¥ konstens kraft, och den mÃ¥lade bildens förmÃ¥ga som verktyg för propaganda och att framställa sig i positiv dager. Det är som med trolleri, man väljer att se det man vill se. Man fÃ¥r väl tyda de pÃ¥klistrade vingarna som man vill, som en snart störtande Ikaros, eller som fascistiska förtecken. NÃ¥gra änglavingar är det ju knappast. För litet huvud har han ocksÃ¥ stackaren… (Läs mer…)
L̴ngsamma bilder Рsidor ur en pekbok f̦r vuxna
lördag, 21 mars, 2009Det finns för mycket bilder. TvÃ¥ i plÃ¥nboken hade varit lagom. Eller att en dag hitta nÃ¥gra av farfars gamla fixgulnade foton frÃ¥n ens barndom pÃ¥ vinden. Det finns en märklig vemodig längtan i det där förvittrade, som en död som drömmer. Som en fotostatkopia pÃ¥ livet. Eller den ryska filmen… Tog nÃ¥gra lÃ¥ngsamma bilder pÃ¥ temat idag. Det blev rätt mycket Tarkovskij… Livet ser hopplöst ut i Technicolor.
Total Waste of Time
söndag, 15 mars, 2009
KRISTER BERNTSSON – STOCKHOLM, SWEDEN 070313 06:07Â Â - The morning of my 47:th birthday when I woke up with a back ache, deaf on one ear from a wax blocking and a bad case of the blues. Age was attacking me.
Varför män är benägna att ta sina bilder i badrumsspeglar ensamma pÃ¥ hotellrum eller pÃ¥ semester. Dags för en global check-up i denna hängivna extravagans. Ett konstprojekt om du sÃ¥ vill. THE BATHROOM MIRROR PROJECT – en helt meningslös, global och icke-kommersiellt konstprojekt som behöver ditt deltagande.
LÃ¥t oss inse det. Alla har gjort det minst en gÃ¥ng. Det är nästan en genre – badrumsspegel porträtt. Men varför detta allvarliga och narcissistiska poserande av en genial artist med drag av galenskap – omslaget till din nästa bok, ditt nästa album? Eftersom vi ser oss annorlunda än resten av världen – spegelvänt, sÃ¥ blir denna dagliga check-up en retrospektiv av mysteriet att finnas till. För de flesta av oss är det knappast fÃ¥fänga, det är ingen idé att försöka – män är begränsade till enbart tvÃ¥ alternativ där vi stÃ¥r ansikte mot ansikte inför en ny dag – att raka eller inte raka sig. That’s it.
