Har ägnat eftermiddagen till att rädda snäckor frÃ¥n att bli ihjältrampade. Det känns som en plats i skärselden när man olyckligtvis krasar sönder dom i mörkret under nattliga rökpauser i trädgÃ¥rden. Men främst tror jag likt ett barn att detta genererar mÃ¥nga poäng i himmelen… ja det förstnämnda alltsÃ¥. Det är fullt upp just nu, räddar massor av jättehumlor som irrar sig in i huset vare dag. High score pÃ¥ dom.

Fick som snoris ett luftgevär av farsan. Först sköt jag en blodigel. Sen blev det en humla. Sen.. en liten sparv som satt i ett träd. Den ramlade ned skadskjuten pÃ¥ marken. Jag insÃ¥g nu mitt hemska dÃ¥d, Ã¥ngrade mig nu, men hade ändÃ¥ mod att ladda om och gÃ¥ fram och skjuta den i huvudet… DÃ¥ kom barnvakten ut och skrek ”Du skjuter väl inte fÃ¥glar!?!?!”. Ögonblicklig barnÃ¥ngest. Har sen dess inte kunnat gÃ¥ pÃ¥ myror och gör hjärtmassage pÃ¥ rabbisar som spelar döda.. gör nu allt för att gottgöra den skada jag lyckades Ã¥samka pÃ¥ nÃ¥gra minuter. Barn är lite hemska pÃ¥ sÃ¥ vis. Men snabba till insikt.